|
|
| |
|
Museér
|
| Agusastugan (E7) |
 |
Ett litet småbruk på fem
tunnland från
1800-talets början som visar hur de fattiga småbrukarna bodde.
Numera hembygdsmuseum med orör
d boendemiljö från sekel-skiftet.
Förvaltas av Albo Härads Hembygdsförening.
För visning kontakta:
Per-Åke Karlsson 044-35 23 23 eller
Tore Jönsson/Karin Persson 044-35 21 21
Lat: N 55º 45' 54.23" Long: E 13º 59' 54.48" |
| |
|
|
| Arnolds kannibalmuseum (D6) |
 |
Ett exotiskt inslag på den skånska landsbygden!
Märkliga
saker och ting från 160 besökta länder.
Öppet efter överenskommelse
Visning med guide för grupper bokas på
Tfn:0415-600 37
Hemsida:www.kannibalmuseum.se
Lat: N 55º 47' 29.75" Long: E 13º 53' 11.90" |
|
|
|
| Blåherremölla Kvarn (G7) |
I Julebodaåns dalgång bildar några gamla hus
tillsammans med kvarnen en liten "by". Området
är känt som kvarnplats sedan tidigt 1600-tal. Byggnaderna
är av äldre karaktär med såväl röda
längor som korsvirke samt tak täckta med halm.
Aktiviteter gör miljön levande sommartid.
Förvaltas av Gärds Härads hembygdsförening
tfn 044-35 06 57.
Hemsida: www.blaherremolla.com
Lat: N 55º 45' 47.59" Long: E 14º 9' 23.41" |
 |
|
|
|
Folkestorps Brännvinsmuseum
(F6)
Folkestorps gårdsbränneri mellan Olseröd och
Maglehem, var i drift fram till 1971.
Det var ett av de sista
i den bygd där gårdsbrännerierna under
1800-talet låg som tätast.
För gruppvisningar kontakta Gärds Härads hembygdsförening
Tel: 044-35 06 57
Lat: N 55° 47’ 17? Long: E 14° 8’ 56” |
 |
|
|
|
Glimmebodagården (F7)
På gården som ligger vid Brösarps norra backar,
odlas grödor såsom bovete, råg och lin vilka
bereds på gammaldags vis. Försäljning av rötat
och orötat lin, linfrö samt ekologiskt odlat och stenmalet
rågmjöl. Många aktiviteter under sommaren.
Demonstration av linberedning och linspinning kan bokas.
För närmare information kontakta Albo Härads
Hembygdsförening tfn 0414-730 39
Lat: N 55º 44' 36.74" Long: E 14º 5' 13.11" |
 |
| |
|
|
|
|
 |
Hallamölla Kvarn (E8)
Gammal vattenkvarn, fullt brukbar, mycket vackert belägen vid
Skånes högsta vattenfall i Verkeån.
Körs varje år på "de skånska möllornas
dag".
För ytterligare information tfn 0414-911 30
Lat: N 55º 42' 25.75" Long: E 14º 1' 7.27" |
|
|
|
| Havängs Ekomuseum (G7) |
Utemuseum med natur och kultur
runt Haväng.
Öppet alla dagar dygnet runt.
Information genom Skepparpsåns Museiförening
tfn 0414-723 23
Lat: N 55º 43' 1.16" Long: E 14º 11' 21.23" |
 |
|
|
|
| Hörby Museum, Vallgatan 5, Hörby (B5)
|
 |
F d Tingshuset från 1885 är ett spännande och
sevärt museum som speglar traktens historia.
Här finns bl
a inredningen från gamla apoteket i Hörby, skolsal, skomakeri,
textilier, dräkter och leksaker samt de gamla fängelsecellerna
i källaren.
1800-talsförfattarinnan Victoria Benedictsson,
pseudonymen Ernst Ahlgren, har tillägnats ett minnesrum liksom
bygdens store konstnär Christian Kruse.
Dessutom visas olika utställningar i stora tingssalen.
Öppet tis-fre 13-16 samt lör 10-13.
Guidade visningar bokas på tfn 0415-184 49
Lat: N 55º 51' 17.72" Long: E 13º 39' 43.12" |
|
|
|
| Kungagraven i Kivik (G8) |
 |
Gravrös från bronsåldern som är ett av Sveriges förnämsta
fornminnen. Uppmätt till 75 m i diameter.
Öppen 15 maj - 15 aug.
Info och bokning 0414-700 21 eller 0705-78 33 54.
Lat: N 55º 40' 54.96" Long: E 14º 13' 51.94" |
|
|
|
| |
Naturum i Stenshuvuds Nationalpark (H9)
Utställning, information och butik.
Öppet dagligen: maj 11-17, juni - aug 11-18, övriga året
11-16.
Tfn 0414-708 82, www.stenshuvud.se
Lat: N 55º 39' 22.41" Long: E 14º 16' 7.27"
|
| Fulltofta Naturcentrum (B4) |
 |
Utställningen berättar om det skånska landskapets utveckling där skogens historia, ägnas särskild uppmärksamhet tillsammans med människan påverkan på naturen.
Utställningen letar sig upp mot taknocken i olika, fritt svävande våningsplan. Här finns fågelsång och porlande vatten.
Genom gamla föremål, modeller och olika iscensättningar gestaltas människans spår i naturen.
Här finns även ett café och när vädret känns en smula ruggigt brinner en glad, värmande eld i eldstaden.
Till utomhusaktiviterna hör vandringsslingor (även för handikappade), skogslekplats och ridning på islandshästar. Öppet alla dagar.
Öppettider:
1/1-15/3 kl. 9-16,16/3-30/4 kl. 9-17, 1/5-30/9 kl. 9-17,
1/10-15/11 kl. 9-17, 16/11-31/12 kl. 9-16
Tfn 0415-512 45
www.strovomraden.se
Lat: N 55º 53' 22.04" Long: E 13º 38' 24.04" |
|
| Ola Ols i Svensköp (D4) |
Privat bygdemuseum med gamla verktyg samt allmoge- och bruksföremål
från Svensköps socken.
Visas efter överenskommelse på tfn 0415-701 24.
Lat N 55º 52' 13" Long E 13º 51' 8" |
 |
|
|
|
 |
Radioutställningen i Ö.Sallerup (C6)
Östra Sallerups Kulturhus
Tfn 0415-109 08, 0733 14 93 02 |
|
| |
Rompeboden (G6)
Längs Hanöbuktens kust utgör de s k ålabodarna ett
karaktäristiskt inslag. Från ålabodarna bedrivs fortfarande
ett aktivt fiske. Bodarna ligger med jämna mellanrum och har var och
en sin historia. En av de äldsta, sent 1700-tal, är Rompeboden
som är en jordbod med gavel mot havet och med vasstak.
Förvaltas av Gärds Härads hembygdsförening tfn 044-35
06 57
Lat: N 55º 46' 52.82" Long: E 14º 11' 52.76" |
|
|
Skolmuséet i Djurröd (D2)
Muséet är inrymt i bygdens äldsta bevarade skolbyggnad.
Den gamla lärarbostaden bredvid muséet är rekonstruerad
till det skick den hade vid sekelskiftet.
Öppet under Rickarums Bya Teaters speldagar i juli elller efter bokning.
Tel: 044-32 52 63 www.rickarumsbyateater.se
Lat: N 55º 59' 45.18" Long: E 13º 53' 8.47" |
|
|
| Önneköps Lanthandelsmuseum (D6) |
 |
Visar hur en lanthandel i en liten by såg
ut.
Affären är i ursprungligt skick med originalvaror på
hyllorna. Här finns allt från glas till fotogenlampor,
griffeltavlor, "äppelknyckarbyxor" för män
och rosa "benkläder" för kvinnor till "drickakaggar"
och "sillatunnor".
Öppet juni-aug, lör 11-16.
Visning för grupper med guide
bokas på tfn 0415-601 24
Lat: N 55º 47' 11.13" Long: E 13º 52' 16.92" |
|
| |
upp |
|
|
|
|
|
| |
|
Hembygdsparken, Degeberga(F5)
En av Skånes största och mest välskötta
hembygdsparker med rester från den gamla bondekulturen.
Flera vackra gårdar och intressanta muséer bl a magnifika
Sövde prästgård.
Många arrangemang och aktiviteter sommartid. Förvaltas
av Gärds Härads hembygdsförening.
För programinformation och bokning kontakta tfn 044-35 06 57
www.hembygd.se/skane/gardsharad
Lat: N 55º 49' 17.85" Long: E 14º 4' 42.35" |
 |
|
|
|
| Hörby
Hembygdsstuga (B5) |
Hembygdsstugan
som ligger vid Lågehallarna är från 1600-talet och byggd i knuttimrat
virke. Inredningen kommer från Hörby museums samlingar. Medtag
gärna kaffekorg vid besöket. Öppet maj- sep efter överenskommelse.
Tfn 0415-184 49
Lat: N 55º 51' 21.26" Long: E 13º 39' 2.98" |
 |
|
| |
|
| upp |
|
Kyrkor
| Andrarums kyrka (E8) |
Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet.
Medeltidskoret med absiden är numera dopkapell.
Det förnämliga altaret och predikstolen tillkom år 1742 genom donation av grevinnan Christina Piper på Christinehof. |
 |
| |
Brösarps kyrka (F7)
År 1861 erhöll Brösarps kyrka sin nuvarande gestalt. Dopfunten är det äldsta minnesmärket från den gamla, troligen romanska kyrkan. |
 |
|
| |
Degeberga kyrka (F5)
Från slutet av 1100-talet. Kyrkan anlades med långhus, bredare och högre än koret med dess halvrunda absid i öster. Vid mitten av 1800-talet skedde stora förändringar och en synnerligen kraftig tillbyggnad gjordes år 1863. |
 |
|
|
Djurröds kyrka (D2)
Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet med långhus, kor och absid. I triumfbågen finns kalkmålningar från mitten av 1400-talet gjorda av Vittskövlegruppen. Predikstol och altaruppsats snidades år 1705-06 av Petter Norrman från Kristianstad. Under medeltiden
fanns en jättebild av den Helige Kristoffer ovanför valven. Numera återstår endast överdelen av bilden. |
 |
|
| |
|
Eljaröds kyrka (E8) |
Äldst bland inventarierna är dopfunten. Den liknar de funtar som tillskrivs den s k Färlövsmästaren och kan dateras till 1200-talet.
Den ursprungliga tegelkyrkan kan ha tillkommit vid samma tid. Kyrkan genomgick på 1800-talet stora förändringar. |
 |
|
Everöds kyrka (F4)
Uppfördes under senare delen av 1100-talet och har genomgått flera om- och tillbyggnader under århundradenas lopp. Vid restaurering 1954-55 framkom romanska tak- och väggmålningar.
Altartavlan, som visar korsfästelsens drama, snidades i början av 1500-talet av en okänd, troligen nederländsk mästare. |
 |
|
| |
Fulltofta kyrka (B4) |
Invid Fulltofta slotts mäktiga gråstenslängor ligger den medeltida kyrkan. Valvmålningar från 1500-talet visar scener ur bibeln med
bl a heliga kungar och apostlafigurer men också drakmonster som
på den yttersta dagen slukar de orättfärdiga. |
 |
| |
Huaröds kyrka (E5)
Kyrkan dateras till omkring år 1250. Av den ursprungliga romanska kyrkobyggnaden återstår
endast korpartiet. Freskomålningen i koret utfördes 1953 av Per Siegård.
I kontrast till varandra står den rikt utsirade predikstolen från 1687 samt den enkla sandstensdopfunten från 1200-talet. |
 |
|
| |
|
Häglinge kyrka (C2) |
Kyrkan som är i sten med torn i öster, smalt kor och ännu smalare tresidig sakristia i väster, byggdes år 1877 och ersatte då en medeltida stenkyrka.
Från denna har bl a bevarats två träskulpturer från 1500-talets början och storklockan från 1438. |
 |
Hörby kyrka (B5) |
Den ursprungliga kyrkan lär ha uppförts under tiden 1120-1140.
Då den nya kyrkan uppfördes
1895-96, bibehölls den gamla kyrkans långhus som ett sidoskepp till det nya.
Kyrkans främsta klenod är renässansaltaret daterat år 1632.
Det är ett verk av den tyske mästaren Statius Otto från Lüneberg. Altarets mittparti anses vara enastående inom skånsk renässans-skulptur. |
 |
Hörröds kyrka (E6) |
Den gamla medeltidskyrkan revs på 1850-talet.
Av inventarierna har sandstensdopfunten från tidigt 1200- tal bevarats. Den nya kyrkan stod klar år 1858.
År 1958 utsmyckades korväggen med freskomålningar utförda av konstnären Per Siegård. |
 |
| |
Linderöds kyrka (D3)
”Kyrkan utan torn” byggdes i mitten av 1100- talet. Utsmyckningen är unik. Redan ovanför huvudingången åt väster kan man beskåda en sandstensrelief från 1100- talet som visar en primitiv rebusartad framställning av det kristna livet.
Inne i kyrkan finns särpräglade
valvmålningar utförda av Anders Johansson år 1498. |
 |
|
| |
Lyngsjö kyrka (F4)
Romansk stenkyrka troligen från 1100- talets första hälft. Kalkmålningar av Finjamästaren från
1100- talets mitt. Kyrkans märkligaste inventarium är ett antemensale (del av altare) av driven förgylld koppar med 13 figurframställningar, daterat till 1100- talet.
Den skulpterade dopfunten tillskrivs Tove Stenmästare, sent 1100- tal. |
 |
|
|
Långaröds kyrka (D6)
Kyrkan anses vara en av Skånes äldsta tegelkyrkor, byggd i slutet av 1100-talet. Rappningen har troligen kommit till på 1400-talet då valven slogs och kyrkan fick sina värdefulla målningar, utförda av den s k Vittskövlemästaren, Nils Håkansson, eller någon av hans medhjälpare.
Den uråldriga dopfunten är troligen uthuggen på 1000- talet. |
 |
|
| |
Maglehems kyrka (G6)
Tegelkyrka uppförd omkring år 1250 med långhus och rakt avslutat kor. Flera tillbyggnader har förekommit. Korets stora domedagsmålning hänförs till Vittskövlegruppen och Maglehemsmästaren och härrör troligen från 1470- talet. Sandstensdopfunten tillkom då kyrkan byggdes. |
 |
|
| |
|
Ravlunda kyrka (F8) |
Denna senromanska kyrka tillkom i mitten av 1200- talet, en försvunnen inskrift anger år 1259.
Interiören har kalkmålningar från 1200- och 1500-talet.
På kyrkogården är Fritiof Nilsson Piraten och Olle Adolfsson begravda. |
 |
|
Södra Mellby kyrka (G9)
Korskyrka som invigdes år 1887. Den ersatte en medeltida stenkyrka från vilken predikstolen från början av 1600- talet och altaruppsatsen från år 1669 har bevarats liksom dopfunten från 1200-talet. |
 |
|
| |
|
Södra Rörums kyrka (B3) |
Ersatte år 1887 den gamla medeltida kyrka från 1100-1200- talet som låg på samma plats.
Innan den gamla kyrkan revs tog man ut inventarierna, som fortsätter att göra tjänst i den nya kyrkan. |
 |
Svensköps kyrka (D4) |
Kyrkan byggdes under åren 1863-64 av byggmästare Pettersson
från Ivetofta.
Den ersatte den gamla 1200- talskyrkan (se Svenköps kyrkoruin). Stora klockan, Mariaklockan, från år 1631 och omgjuten 1934 är, förutom ett 1400- tals krucifix som finns på Kulturen i Lund, de enda inventarierna som finns bevarade från den gamla kyrkan. |
 |
Tjörnarps kyrka (B2) |
Tjörnarps Kyrka, vackert belägen med utsikt över Tjörnarpssjön, byggdes 1864 och var då ockragul med vita friser.
Vid restaureringen 1950 ändrades färgen till vit och friserna togs bort. När kyrkan 2004 skulle fasadrenoveras togs beslut att den ursprungliga färgen och friserna skulle återskapas, så nu lyser kyrkan gul igen. Samtidigt genomfördes en
omsorgsfull invändig restaurering. På den vackra kyrkogården finns en stilfull och förnämlig gravvård, en sarkofag i marmor. |
 |
Västra Vrams kyrka (E3) |
Den nygotiska korskyrkan av sten med torn och smalare tresidigt
kor byggdes år 1868-1869 efter Helgo Zettervalls ritningar och ersatte en medeltida stenkyrka.
Triumfkrucifixet härrör från 1400- talet.
Altarfönstren och altarkorset är utförda av Olle Nyman 1974.
Utsedd till Sveriges vackraste kyrka år 2001! |
 |
Vitaby kyrka (G8) |
| Den högt belägna romanska absidkyrkan härrör från 1100- talets senare del. I koret finns kalkmålningar från 1300- och 1400- talen. Triumfkrucifixet och den skulpterade dopfunten är samtida med kyrkan. |
 |
|
Vittskövle kyrka (F5)
Romansk absidkyrka av sten uppförd på 1200- talet. Valven slogs och dekorerades under 1400-talets senare hälft av Vittskövlemästaren. Kyrkan har många inventarier av intresse. Medeltida dopfunt, epitafium från sekelskiftet 1500-1600 och predikstol från 1600- talets senare del. |
 |
|
|
Äsphults kyrka (C2)
Kyrkan byggdes sannolikt i slutet av 1100- talet. En stor ombyggnad gjordes år 1880 efter ritningar av Helgo Zettervall. Från kyrkans första tid stammar dopfunten. Predikstolen är från 1600- talet och altaruppsatsen snidades i början
av 1700- talet av Mathias Stenberg, Ystad. |
 |
|
| |
Äspinge kyrka (C5)
Kyrkan uppfördes på 1200-talet i romansk stil med murar av grå sten som består än idag.
Svaga fragment av kalkmålningar från äldre medeltid i triumfbågen samt över predikstolen.
Kalkmålningarna i valven har tillkommit vid mitten av 1500- talet och är unika för en skånsk medeltidskyrka. |
 |
|
| |
|
Östraby kyrka (B7) |
Uppförd i romansk stil i slutet av 1100-talet. Kyrkan är byggd i övervägande gråsten och ligger på platsen för en tidigare äldre stavkyrka, kanske från 900-talet. Tillbyggd och renoverad vid ett flertal tillfällen. Det äldsta inventariet i kyrkan anses vara dopfunten, nästan lika gammal som kyrkan själv.
Predikstolen är daterad 1601 och bär Rosensparres
och Gyllenstjernas vapensköldar. |
 |
| |
Östra Sallerups kyrka (B6)
I slutet av 1100- talet lät biskop Absalon i Lund bygga denna romanska kyrka av sten. Här finns målningar från 1220- talet, 1430- talet och från 1660- talet. Bland präster i Östra Sallerup kan nämnas en märklig man vid namn Jöns Hendriksen som uppförde ”Karl XI-stenar” som finns att se i prästgårdsparken. |
 |
|
| |
Östra Sönnarslövs kyrka (E4)
De äldsta delarna, tornet och koret, tillkom på 1100- talet. En stor ombyggnad gjordes år 1861-1862 och en restaurering år 1964. Kalkmålningarna från 1400- talets mitt är utförda av Vittskövlegruppen. Dopfunten har fot och skål från olika tider och härkomst. Foten är utförd
av Tove Stenmästare och är från 1100- talet. |
 |
|
| |
Östra Vrams kyrka (E3)
Uppförd i slutet av 1100-talet av gråsten med hörn och omfattningar av sandsten. Kyrkan har bevarat den ursprungliga romanska karaktären med långhus kor och absid. Kyrkans inre bildar en sällsynt förnämlig enhet med två krucifix, altarskåp från 1400- talet, bänkar med elegant snidade renässansgavlar samt predikstol och altaruppsats från tidigt 1600- tal |
 |
|
| |
| upp |
|
|
|
|
|
| |
|
Christinehof (E8)
Christinehof är den enda slottsanläggningen i Skåne
som ursprungligen byggts i barockstil. Den barocka stilriktningen
utgjorde för Sveriges del en kulturepok under 1600- och 1700-talen.
Under de 250 år som förflutit sedan Christinehof skapades
har mycket förändrats men dagens besökare kan ändå
få en uppfattning om slottets och trädgårdarnas forna
prakt.
Både slottet och parken öppna för besökare.
Café, butik, naturevenemang och utställning.
För information tfn + 46 (0) 417 - 40 100
Hemsida: www.christinehof.nu
Lat: N 55º 43' 7.49" Long: E 13º 57' 37.56" |
 |
| |
| Fulltofta slott (B4) |
|
Fulltoftas äldsta historia är höljd i dunkel,
men enligt vissa uppgifter skall gården ha
funnits redan 1140.
Därefter har Fulltofta
innehafts av en rad adelsmän fram till 1546.
Vid reformationen 1536 drogs godset in till
danska kronan.
Slottet har därefter skiftat
ägare flera gånger.
1855 uppfördes det nuvarande corps de logiet,
en herrgårdsbyggnad i klassisk stil med rusticerade
partier. Omkring corps de logiet anlades
park och trädgårdar. Slottet är inte tillgängligt
för allmänheten.
Lat: N 55º 52’ 40.38” Long: E 13º 37’ 20.72” |
 |
|
|
| |
Kvesarums slott (B3)
Kvesarums slott är beläget på en höjd söder
om Kvesarumssjön. Slottet är byggt 1865
i rött tegel och de branta taken är belagda
med skiffer.
Byggnadsstilen kallas fransk
renässans.
Utmärkande för denna stil är
runda torn, korta framspringande flyglar
eller rektangulära torn och höga branta tak.
Tornens skyttegluggar markerar en gången
tids behov snarare än 1860-talets behov av en
försvarsanläggning.
Slottet är inte tillgängligt
för allmänheten.
Lat: N 55º 56’ 23.41” Long: E 13º 39’ 19.44” |
 |
|
| |
Maltesholm med Höge väg (E4)
Slottet uppfördes 1635-38 som en renässansanläggning
inom vallgravar. Slottet ligger inbäddat i lummiga bokskogar
med gott om klövvilt. Här finns också långa
stengärdesgårdar, lindalléer, stora popplar samt
Sveriges största idegran.
Parken öppen för besökare.
Höge väg är ett vägkors av imponerande dimensioner
nedanför slottet.
Vägen byggdes av ryska krigsfångar
och arbetet pågick 1775-1824.
Lat: N 55º 54' 8.37" Long: E 13º 58' 51.35" |
 |
| |
|
|
|
| Sextorp (B5) |
När Fredrik Wilhelm von
Seth ärvde Sextorp byggde han 1859 ett boningshus i schweizerstil.
Detta brann ned 1915 och ersattes av ett nytt "corps de logi",
en envåningsbyggnad på en hög souterrainvåning.
Denna byggnad består fortfarande.
Parken, känd för sina rhododendron, är öppen för
besökare.
Lat: N 55º 50' 3.94" Long: E 13º 34' 33.35" |
 |
|
|
|
Vittskövle
(F5)
En av Nordens bäst bevarade renässansanläggningar som
fick sitt nuvarande utseende 1553-77.
I öster ligger den engelska parken och i söder flera äldre
ekonomilängor.
Mot slottet sträcker sig, från olika håll, Sveriges förmodligen
längsta system av alléer.
Parken är öppen för besökare.
Lat: N 55º 51' 17.87" Long: E 14º 7' 59.22" |
 |
|
|
|
|
upp
|
|
|
| |
|
Bronsåldershögar (E4)
En bit in i skogen på vägen mellan V. Vram och Ö.
Sönnarslöv finns en plats där natur, kultur och forntid
förenas på ett ovanligt skönt sätt.
I vacker
bokskog ligger här ståtliga gravhögar från bronsåldern
i ett bälte mellan ås och slätt som är mycket
rikt på fornlämningar.
Lat: N 55º 54' 36.53" Long: E 13º 59' 22.40" |
 |
|
|
|
Gravfältet vid Ekeröd (C4)
Gravfältet bestående av 7 domarringar och 3 stensättningar. Undersökt på 1930-talet, varvid domarringarna restaurerades. I en av stensättningarna fann man ett järnsvärd. Gravfältet ligger i ett fornåkerområde med röjningsrösen. Järnåldern.
Lat: N 55º 54' 18.91" Long: E 13º 42' 21.15" |
|
|
|
Prästgårdsparken i Ö Sallerup (C6)
I Ö Sallerup utanför Hörby finns en unik parkanläggning från 1600-talet.
Den anlades av prästen Jöns Hendriksson under försvenskningen av Skåne.
Anläggningen är närmare 5 hektar stor och omgärdas av en stenmur.
Innanför muren finns fyra kvarter, vilka skiljs åt av gångvägar och
kanaler.
I ett av kvarteren finns en hyllning utförd i kolossalformat
till den svenske kungen Karl XI.
Där står att läsa: CAROLVS XI MONARCHA SVECIÆ. |
 |
I ett annat kvarter finns
25 högar placerade i två cirklar kring en mittpunkt. Den yttre cirkelns
diameter är närmare 90 m. Högarna är placerade så att de markerar
vädersträcken. Denna jättelika ”kompass” anlades som en hyllning till
den danske kungen Christian V. I de övriga kvarteren finns bl a dammar
av olika storlek. Dessa användes för fiskodling, förmodligen karp.
Parken sköts av föreningen Jöns Hendriksens Minne. I Östra Sallerups
kulturhus intill finns en utställning om parken och Ö. Sallerups skvadron.
Utställningen är öppen mars - dec. lör-sön 12-17 eller e. ö.
k.
Besökare ombedes att ej medföra hundar då dessa skrämmer fåren
som betar i parken!
Hemsida:www.algonet.se/~hgus/
Lat: N 55º 47' 35.05" Long: E 13º 41' 52.04" |
|
|
|
Kung Borres gravhög (F4)
Stor gravhög från bronsåldern belägen på
ett öppet fält på Linderödsåsens
östra sluttning.
Vem denne kung Borre var är det ingen som vet riktigt, men man räknar med att han levde strax innan Vikingartiden. Har har troligen gett namn åt det gods som finns i närheten av högen, Borrestad.
Lat: N 55º 52.555' Long: E 014º 02.351' |
 |
|
|
|
Kyrkoruinen i Svensköp (D4)
Kyrkoruinen i Svensköp är vackert belägen på
en liten kulle vid vägen mot Sätaröd. Här låg på 1100-talet troligen en stavkyrka.
Mellan 1200-1450 uppfördes en ny kyrka av sten i romansk stil. Koret är äldst. Det medeltida långhuset, byggt i två etapper, fick större förnsteröppningar under 1700-talet. Ett torn i väster och ett vapenhus vid ingången i söder är bägge rivna.
Kyrkan övergavs 1864 för en ny i Kilhult.
Lat: N 55º 53' 26.79" Long: E 13º 51' 45.58" |
 |
|
|
|
| Nunnäs gravfält (B4) |
En gärdsgårdskantad grusväg slingrar sig genom Fulltofta
naturreservat ut på Nunnäsudden, där "nunnorna
hvilka bott på Bosiöcloster sig om sommartid förlustat".
I en ekbacke intill den längst ut belägna gården finns
ett stort gravfält med skeppssättningar.
Lat: N 55º 52' 49.16" Long: E 13º 35' 3.19" |
 |
|
|
|
Sankta Magnhilds källa (B4)
Källan finns någon km öster om Fulltofta kyrka invid
vägen mot Hästäng.
Legenden berättar att en god
och from kvinna som hette Magnhild blev mördad av sin svärdotter
år 1215.
När stoftet fördes till graven i Fulltofta
vilade bärarna på denna plats och där kistan hade
rört marken sprang en källa fram.
Lat: N 55º 52' 47.88" Long: E 13º 38' 43.02" |
 |
|
Äspinge gravfält (B4)
Gravfältet består av en rund och en kvadratisk stensättning samt 6-7 domareringar. Gravarna är omgivna av resterna av ett fornåkerområde med parceller (tegar) och röjningsrösen. Järnålder.
Lat: N 55º 51' 39.60" Long: E 13º 43' 26.42" |
|
Vätteryds gravfält (B1)
Ett av Skånes största gravfält, anlagt på järnåldern
(500-1 050 e Kr).
Beläget på Vätteryds ljungbeväxta hed vid riksväg 23 norr om Tjörnarp.
Totalt finns här ca 375 resta stenar, 15 skepps-sättningar och 2 rektangulära stensättningar.
Samtliga gravar är brandgravar.
Undersökt och restaurerat på 50-talet.
Lat: N 56º 0' 57.88" Long: E 13º 40' 0.24" |
 |
|
|
| Havängsdösen (G7) |
Havänsgsdösen är från yngre stenåldern, alltså ca 5 000 år gammal. Själva gravkammaren består av tre sidostenar som är 1,65 * 0,5 m. Ovanpå, som tak, ligger en sten som är 2,7 * 2 m. Graven är omgärdat av 16 stenar som är mellan 0,6 och 1,2 m höga och har en areal på cirka 60 kvadratmeter. Ingången till graven är orienterad i den riktning där solen går upp vid vår- och höstdagjämning.
Lat: N 55º 43' 1.16" Long: E 14º 11' 21.23 " |
 |
|
|
Kiviksgraven (G8)
Sveriges största bronsåldersgrav är en mäktig och gåtfull lämning från bronsåldern.
Kiviksgraven är omkring 3 000 år gammal, men det är inte bara anläggningens ålder som fascinerar utan också gravens storlek, diametrn är hela 75 meter!
Öppet dagligen från den 15 maj-31 aug, kl. 10-18.
Entré:Vuxen 20 kronor.
Barn under 16 år: Gratis.
Info 0414-703 37, 070-755 20 53
Lat: N 55º 40' 54.96" Long: E 14º 13' 51.94 " |
| |
|
|
|
upp
|
|
|
| |
Alunbruket i Andrarum (E8)
Under 1700-talet en av de största industrianläggningarna
i Skåne, styrd med järnhand
av Christina Piper. På ”Verket” bodde och
arbetade som mest 1 000 personer. Alun är en
kemikalie som främst användes vid garvning, färgning och papperstillverkning. Från att ha
varit ett svavelosande område där ingenting
kunde växa är verket i dag en grönskande idyll
där slagghögarna och de gamla byggnaderna
minner om fornstora dar. Informationsskyltar
finns på platsen.
Lat: N 55º 43' 0.28" Long: E 13º 58' 35.58" |
 |
| |
Kalkbrottet i Ö. Sönnarslöv (E4)
1880 skedde här de första provbränningarna
av kalk och 1889 bildades Maltesholms
Cement AB. År 1899 satte fabriken igång
sin verksamhet och hade som mest ca 300
anställda.
Verksamheten upphörde 1928 vilket
fick stora konsekvenser för bygden.
Resterna
av cementfabriken finns kvar utmed grusvägen
som kallas ”Banelinjen”.
Lat: N 55º 53’ 44.37” Long: E 14º 0’ 44.27” |
|
|
| |
| upp |
|
|
|